HANNELE

Jag tror att jag har fått 25 årskris.


Började prata om ålder och livet och hur snabbt det går och hur fort man springer framåt
idag på jobbet, och jag tror inte det var bra för mig.

Egentligen borde man leva mer för dagen istället för att bara tänka en vecka, en månad, ett år framåt hela tiden. Men då tror jag ifs inte att jag skulle gå till jobbet.

Någon sorts tonårsrevolution.
Idag och 100 telefonsamtal och jag förstår dem.

Jag förstår tonårsrevolutionärerna.
Sedan när är jag inte en av dem länge?


Jag är gammal.